Att föda ett barn

I början av december sammanstrålade boksystrarna för att snacka om en Augustvinnare, bokcirkeln har läst Att föda ett barn av Kristina Sandberg - och denna läshöst präglades av tidsnöd för flera boksystrar och trögflytande läsning....

Kvällens värdinna Åsa fick ordet först.
- Djii, alltså den var så tjock, det hade jag inte räknat med och jag hade inte världens läsflyt, tyckte det var lite trögt i början,  men det var innan jag drogs in i middagarna, vardagslivet för Maj. Nu vill jag läsa alla delarna.

Maj får jag först inget riktigt grepp om, hon är ju så "tråkig", det ska vara rent, rent - allt snurrar runt städa och så hans (Thomas) alkoholproblem i allt detta.... nej den var inte som jag väntat mig, romanen var mer komplex än vad jag faktiskt hade väntat mig, den var riktig bra...

hmmmm, jag stannar där...

Pernilla: Jag har läst så mycket jag har hunnit, men jag hann bara en tredjedel, jag har inte heller haft något läsflow på hela hösten, hade det så trögt med första höstboken och inte läst något annat... men den här är ju helt suverän!

Språket! Jag som annars avskyr långa beskrivningar hur det ser ut och men här! Relationerna, dialogerna...  jättehärligt! Det är en av de här läsningarna då allt... bara flyter, super!

Känns som att författaren fångat tidsandan som jag tror att det var.

Uppfattningen som vi idag har av ett puritant på 1930-tal men det känns här som att det kan ha varit på ett annat sätt också!!!  

Bodil hade också haft svårt att hinna med hela boken.... 
- Jag har läst till att de har gift sig och jag tycker den är jättebra, har inte hunnit läsa.... fasen vilken tidsbrist!

Jag tycker att Sandberg skriver väldigt speciellt, långa meningar och det känns väldigt personligt.

Jag hörde ett intressant reportage om Sandberg i nyhetsmorgon (radion) att hon inför författandet rekade i gamla släktingars dagböcker... Hon har tagit till sig sina far- och morföräldrars språk, hur de pratade och uttryckte sig och ja, vid läsningen känns romanen övertygande tycker jag.

Och så Maj som bara liksom ramlar in i det liv hon hamnat i.

Jag tycker det är särskilt intressant hur hennes föräldrar förhåller det sig till Maj! Boken ger väldigt bra personporträtt.

Pernilla tog till orda; jag tänker på inledningen, är det Maj som säger det???

Övriga boksystrar tycker att det känns så, men till vem riktar hon sig där...? En yngre släkting?!
Hmmm....

Beth fick istället tillbaka sitt läsflow med detta val av bok till cirkeln. 
- Jag tycker om hennes sätt att skriva, fick liksom lite vibbar av Kerstin Ekmans sätt att berätta om kvinnoöden. Och det känns som att tidsandan är bra fångad, det är både stilsäkert och fängslande, man vill ju veta vem Maj är och det finns ju anledning att fundera över vilka val hon gör.

Ingrid var näst på tur att reflektera över boken.
- Jag kände mig rätt säker på att Åsa skulle tycka om denna bok :), själv känner jag mig lite kluven faktiskt! Jag kan instämma i vad ni andra har sagt men jag har lite svårt för blandningen här med nu och då i tiden.... och så blir det faktiskt liiiite för mycket matlagning och recept för min smak. 
Jag får den där känslan av "jaja,  nu har jag hört det", det blir för mycket upprepning.... samtidigt så ville jag ju inte lägga boken ifrån mig! Storyn om Maj, om tiden och att det är väldigt tydliga bilder drev ändå på berättelsen.... men som sagt,  jag har lite svårt för en del inslag i romanen.

Undrar vad ska den få för betyg av mig, en sida av mig tycker om den och en annan del tycker inte om den... hmmm berättelsen får fram så många saker... svårt tycker jag.

Petra kände annorlunda för kvällens bok.
- Och jag får bli lite av dissaren här, jag gillar ju verkligen kvinnohistoria och jag trodde nog när jag började läsa att jag skulle gilla boken mycket men så kände jag; ska jag ta en städprocedur till, mormor på ena och mamma på andra sidan... jag måste säga att jag tolkade romanen mycket personligt.

Delvis som att läsa en egen släktkrönika, men mormor var inte som Maj, jag tänker mycket på det.

Men författaren är absolut stilsäker, bra personporträtt, bra skildring av en kvinna som är 21 år och så klassresan som Maj gör. Mycket bra, den säger mycket till en som en skildring från den tiden... men jag skulle gärna sett att den var något kortare faktiskt.

Och jag tänker på min egen mormor och hennes bjudningar, funderade Bodil vidare, vad som var viktigt för henne....

Hmm, fyllde Ingrid i... som sagt det blev för mycket upprepning även om jag instämmer i att tidsandan är bra fångad.

Åsa fortsatte; Jag sögs istället in i det där eviga städandet! 

Och jag tyckte det skulle ha funnits så många fler saker som är lite mer intressant, menade Ingrid, istället för de här långa passagerna med städandet, jag ville få mer av flera diskussioner och relationer...

Fast ibland fick jag inte ihop det med tiden fortsatte Åsa. Är det verkligen sent 30-tal, tror inte ni att det hände mer än vad man vet?

Mmm,  instämde Beth, för mig känns det så verklighetstroget och jag störs konstigt nog inte av att saker tas om, jag tyckte att de där upprepningarna i romanen är bra. Det liksom verkligen betonar hur Maj hänger upp tillvaron på att "hon ska i alla fall ha det rent"...

Och jag, menade Petra, tänker att Maj, det är ju verkligen något sorgligt över allt det där strävandet efter rent, rent... man skulle vilja säga till Maj; skaffa dig ett liv.
Jag förstår vad du menar, fyllde Åsa i, men jag blev förvånad över mig själv att jag blev så fascinerad och Beth instämmer.
- Samma här, förvånad att jag blev så fast.

- Ja, städningen blir den där trygga fasta punkten för Maj, att kunna kontrollera livet genom städningen fyllde Ingrid i.

- Och jag blir liksom matt av han, Erik säger Bodil, Maj blir så himla bränd av honom.

Pernilla hakade på: 

- Mm, om man bortser från upprepningar, så kände jag hur man faktiskt åker med i berättelsen, man verkligen lider med henne, och man blir innerligt trött på Erik och hur Maj hela tiden ställer upp. Sandberg är helt suverän på att att få med sig läsaren.

Ja, vad är Erik för typ egentligen tänker alla boksystrar högt och Pernilla fortsatte;

- En jävla fräck typ och dessutom helt respektlös, kör den den där jojo-grejen i deras relation som Maj hoppar på direkt, suck.

Ingrid; Jag får känslan att hon, Maj var snygg, att hon drog liksom män till sig.

Thomas är ju en rätt sympatisk person, menade Åsa, men är det åldersskillnaden som blir för svårt dem?
- Ja, och de blir inte bekväma med varandra fyllde Bodil i.

- Ja, det är intressant.... och så beskriver ju författaren ett samhälle där kvinnan slutade jobba när man fick barn, fortsatte Petra, behövde man inte arbeta gjorde man inte det.

- Nä och så undrar man ju vad som hände i Thomas förra äktenskap, eller hur? Åsa funderar högt. 

Och Ingrid fortsatte:
- Mmm, man vill veta mer om Thomas, man får för sig om det fanns flera kvinnor...

Och Ingrid fortsatte; Tänkte ni på den delen av berättelsen kring barnafödandet?! Det var mycket bra beskrivet, hur det verkligen var, det mycket levande tycker jag.

Åsa: Ja, ofta tycker man ju om huvudpersonen... men här vet jag inte.... jag kan inte riktigt förlika mig med sättet som hon har att se på barn... 
- Ja, det känns som att Maj inte riktigt kan knyta an till barnet, fortsatte Ingrid.

- Sant... men jag tycker att hon knyter an i slutet av romanen, inte sant? funderade Åsa vidare.

Och så tänkte jag mycket på hur man verkligen vill att Maj ska ta till vara vänskapen med svägerskan Titti!

Beth; Instämmer....  den var riktigt riktig bra, jag vill veta hur det går för Maj... 
- Ja, med det vete fan om jag orkar läsa allihop, kände Petra.

Dags att sammanfatta läsningen i betygssättning!

Åsa går ut hårt; Det blir en 5:a.

Ett sus går genom församlingen, vi brukar vara snåla med höga betyg....

Pernilla: Jag har ju inte läst hela än, och jag hakar ju upp mig lite på de där upprepningarna....men jag kommer ge den en 4:a.

Jag med säger Bodil, en  4:a.

Beth: Jag ger boken en 4:a vet inte varför jag inte säger 5:a egentligen...

Ingrid: Från mig kommer en 3:a.

Petra: Samma här, jag ger också boken en 3:a, boken är mycket bra, ämnet som sådant men betyget dras ned av upprepningarna.

Beth: Intressant för mig blir det istället en viktig del av berättelsen, det blir nästan en del av hennes identitet tänker jag .

Och Pernilla fortsatte: Det känns som att det inte är så stor skillnad idag, det finns en Maj i t ex unga tjejer idag fast idag tar det sig andra uttryck.

Bokcirkeln landade således i ett högt betyg för romanen om Maj, en kvinna som vi känner med då hon hamnar i en livssituation som hon försöker reda ut.... och hon gör det som hon tror att det förväntas av henne.... och några av boksystrarna kommer ta reda på hur det går för Maj.