tisdag 5 januari 2016

På lokal med systrarna

Precis som traditionen kräver avrundade boksystrarna terminens bokläsning på lokal.
Här, ett suddigt bildbevis på alla de julböcker som gavs bort till någon boksyster för läsning när tid och lust infaller. Till denna träff hade boksystrarna läste en novell, Odjura av Stina Stoor.
Efter denna trivsamma sammankomst väntade så småningom en julledighet och ny träff är bestämt till i slutet av januari.

Novemberträffen; Boksystrarna läste Winterson

Till boksystrarnas träff i november hade vi alla läst Varför vara lycklig när du kan vara normal av Jeanette Winterson, det var Petra som fått boken rekommenderad av en vän och valde den när det blir hennes tur att välja bokcirkelbok.

- En på många sätt annorlunda läsupplevelse inledde Petra kvällen, jag vill fortsätta och läsa något mer av Winterson... det här är ju en helt dysfunktionell familj, finns ju en del helt bisarra situationer som har lockat mig till skratt... som ta bara de här knäppa bibelgrejerna. Jag blir också imponerad av hur bokens jag (Winterson) beskriver hur hon löser alla olika situationer.
Och t ex hur hon kort och kärnfullt beskriver varför hon röstar på Thatcher, det är brilliant berättat!

Åsa: jag började läsa... och fann det fascinerande... denna galna mamma men jag jag vet ändå inte, nej, jag skrattade inte, jag tyckte den hade en svacka i mitten och jag måste erkänna att jag tyckte den var rätt tråkig då, det var för många litterära kopplingar... nej, den var inte riktigt som jag väntat mig, jag ville veta mer om uppväxten. Så jag blev lite besviken... och förvånad över hennes sätt att söka efter sin biologiska mamma men då tog sig berättelsen något men på det stora hela så motsvarade inte romanen mina förväntningar.

Pernilla fortsatte; jag har inte läst något av Winterson tidigare och jag mår så dåligt av att läsa det här... det är ju förskräckligt men hon (Winterson) är ju underligt stark och hon har trots omständigheterna ett slags förhållande till Gud.
Och jag jämför lite den här berättelsen med det där smärtsamma partiet i Lilla smycket av Modiano som vi läste för ett ta(den lilla flickan med de märkliga föräldrarna) så var den jobbigare, smärtsammare att läsa och ta till sig, den här barndomsskildringen upplevde jag inte som lika tung att läsa, jag kunde faktiskt skratta också...

Här hade vi högläsning ur texten då Winterson beskriver ett sammanbrott och hon tycks förlora förståndet alldeles.

Det absurda är att det blir så stor behållning läsmässigt med tanke på vad hon (Winterson) faktiskt har upplevt, samtidigt verkar hon nyfiken på livet... sammanfattade Petra.

Här blev det Bodils tur; samma här, jag har inte heller läst något av den här författaren och tycker som du Åsa att det här återkopplandet till olika böcker blev bra jobbigt att läsa.
Jag tyckte att det annars var intressant läsning och jag i min tur tyckte inte att det var lika jobbigt att läsa som jag t ex tyckte det var att läsa Svinalängorna.
Man blir ju inte precis för förvånad att hon drabbas av psykisk ohälsa... verkligen inte, inte med den uppväxten.. hon kunde på något vis hantera sin situation länge tills det till sist kom ifatt henne... boken som sådan satte inte jättedjupa spår hos mig fast den var helt ok att läsa.

Jag kan haka på där (Beth), jag har läst författarens Det finns annan frukt än apelsiner fast det var jättelänge sedan, kommer ni förresten ihåg tv-serien med samma namn... eller om det var en film?

Här diskuterade vi denna tv-serie/film från tidigt 90-tal som handlar om Wintersons barndom/tonår.

Beth fortsatte; nja, jag är inte heller så begeistrad av boken, jag hade nog också någon annan slags förväntan på texten och tyckte att den bitvis var rätt trög att ta sig igenom... men absolut, det fanns partier i den som jag läste med stort intresse... jag var faktiskt på väg att dissa boken rätt rejält men när ni har belyst olika partier i boken kan jag se annat, som jag "missat" under min egen läsning av den men ska jag summera min läsupplevelse så var det mer delar av berättelsen som jag tog till mig.

Och jag, (Ingrid) brukar ju gilla att läsa självbiografier men den här bestämde jag mig för att "den här tycker jag inte om"... jag har inte läst henne förut... men det är ju en otroligt tragisk berättelse fast på ett annat sätt än Vi måste prata om Kevin - kommer ni ihåg när vi läste den?!
Den sortens känsla som jag fick av att läsa den... nej, här tyckte jag inte att texten grep tag... men jag tänkte lite mer på texten inför vår träff idag och det var ju ändå många delar som var bra berättat, det finns liksom många olika stories i den här lilla tunna boken; hemmet, hennes mamma, hur hon bodde i bilen, flickvänner, hennes psykos.
Så egentligen fick jag mycket till mig som läsare men först efter läsningen som jag insåg det, inte när jag läste.

Åsa; mmm vissa delar var intressanta att läsa men jag trodde att den skulle fortsätta i samma anda då, den är mörk men den berörde inte heller mig så som t ex Svinalängorna gjorde, precis som du jämförde med, Bodil.
Bodil; nä, hon beskriver inte så mycket känslor, det är svagheten här tycker jag.
Pernilla; instämmer, det är så torrt skrivet men det är faktiskt något i hennes skrivsätt som tilltalar mig.
Ingrid; och så är det olika karaktär på olika kapitel...

Boksystrarna noterade och diskuterade bokens huvudperson som bokstavligen flyr till biblioteket och böckernas värld och här noterade och filosoferade alla boksystrar att det ofta är så... så många människor söker och får kraft i läsningen och bland böcker. Och som i Wintersons fall faktiskt får henne att börja skriva själv.

Till sist då, dags för en betygssättning;

Petra 4+

Åsa 2

Pernilla 4

Beth 2

Bodil 3

Ingrid 3

lördag 24 oktober 2015

All inclusive

Oktoberträff och det är All inclusive av Hans Gunnarsson som ska diskuteras.

Beth inledde med att kort redogöra den lilla lätta fina titeln Ru av Kim Thúy och Petra hade hunnit läsa Sophies historia av Jojo  Moyes - en författare som vi också haft representerad på vår läsning av böcker till bokcirkeln.

Diskussionen inleddes med lite prat om författaren, inte alltid vi hinner eller känner behov av det... men den här gången var författaren kändes det viktigt.

Ingrid; kul att läsa den här tycker jag, jag har läst hans bok Albatross.. slutet här i den här boken.... hmm det är lite luddigt för mig, men alltså jag vet inte vad jag ska ge för betyg, jag tänker på det i detta nu... jag tycker han är duktig på att skriva, men själva story i sig.... Hm, den är speciell, svår att få grepp om,  eller vad säger ni? Svårbedömd bok, det jag tycker men det var kul att ha läst den..... men innehållet o storyn... ska bli intressant att ta del av era iakttagelser!

Åsa; jag håller med! Det är träffsäker dialog, bra med alla märkliga relationer, men det blir som sagt lite rörigt i slutet. Jag förväntade mig att få följa olika karaktärer lite mer, den tappade ganska mycket efter ett tag... jag gillade inte storyn med den där Roffe,  jag tyckte inte om det... (funderar lite) nej jag tyckte inte om det, den hade bra bitar, sedan blev den utflippad... men jag tycker att Gunnarsson är duktig på att skriva...
Jag trodde mer att vissa karaktärer skulle komma tillbaka i berättelsen, väntade på det...

Beth; medvetandeströmmen fångar mig! Gillar författaren, han är säker, gillar berättarstilen... och man sätter ofta skrattet i halsen.... vrider sig av obehag.... Flera "scener" som var skitbra beskrivna... men jag har lite problem att ha koll på berättelsen hela vägen, vad händer egentligen med CG, jag får någon känsla av konspirationsteorier i kroppen...

Pernilla: hör ni, jag höll på att kasta boken, tyckte inte om dialogen, tyckte inte att den var bra men när det börjar på flygplatsen då...  jag hur är han att leva med författaren, verkar vara en riktig människokännare, det är mycket som är tragikomiskt i den här berättelsen.... han väver ihop många saker och det blir ju bara mer komplicerat... det är han (författaren) duktig på...

Bodil; början var jättebra, läsaren som allvetare, sedan blev jag väldigt besviken på att det inte blev en knorr, att han inte knyter ihop men det är bra... som han beskriver och ser saker från olika perspektiv, hela tiden.

Här förlorar vi oss i detaljer i boken och de många karaktärerna.

Petra: jag tycker också att han är jättebra på dialoger, den är lite skriven som filmen Shortcuts, pang, en kaka ur människors liv, lite mer om än i det här fallet G. Intressant att bokens kapitel inleds med folks tankar om resor... hm jag har lite svårt att förhålla mig till begreppet all inclusive på flera plan, boken bekräftade en massa fördomar som jag har, han gör det bra, förutom själva dialogen....jag tänkte också på andra manliga författare, jag kan inte komma på några kvinnliga författare med det här stuket, ett absurt berättarstuk, inte ute efter att väva ihop för läsaren, det vänder helt plötsligt, man känner sig störd på CG, vad är problemet egentligen med CG... flera öden som man inte vet vad som händer med...

Boksystrarna diskuterade bokens intrikat lagda mönster och försökte djupdyka... är det något vi kanske inte ser...?
Vi gillade starkt alla korta uttalanden som inledde nya kapitel, de är suveränt formulerade.
Och sättet som att ibland langa fram historien som en skröna....  samtidigt som känns som det är en komplott... mot CG?
?

Här försökte vi reda ut diverse olika händelseförlopp och man kan väl säga att det blev lika förvirrat som när vi pratade om damen i gula kappan i Lilla smycket, om inte ännu mer.
Ordet fascinerande kunde vi samlas kring, att författaren lyckas få ett sådant där resmål låta så tråkigt! Varpå vi började diskutera sjävla konceptet all inclusive.
Och karaktärerna i boken, huuu - de absolut sämsta sidorna hos människorna som kommer fram här ibland..
Verkar som att författaren har en förkärlek att beskriva sina toalettbesök, han gör sig verkligen inte till sa någon medan andra boksystrar inte hade tänkt på det.... 

Det blev många lustiga krejsy scener (gapflabb) 
Roligt att författaren måste slänga in lite golf här också!

Och Pernilla samlade ihop diskussionen... hörni, sällan har vi skrattat så mycket när vi läst och diskuterat en bok...!

Och innan vi satte våra betyg kände vi att vi måste diskutera omslaget också,  vilket vi bestämde oss för att det nog var författaren själv som var med på bild (och vi valde att tro att de som var på bilden borde ha haft roligt när de fick till omslagsbilden....).
Ingrid 3
Åsa 3
Elisabeth 3
Pernilla 3
Bodil 3
Petra 3
Skulle man ge sig på en summering tycks boksystrarna ha tyckte om boken, helt al right, lite rörigt, lite rubbat, lite knasigt men det känns ändå som en jävligt kul bok.

Och nästa bok blir Winterson Varför vara lycklig när du kan vara normal.

fredag 23 oktober 2015

Augustpriset 2015

Det är väl inte omöjligt att Augustnominerade titlar når Boksystrarna vartefter - antingen som bokcirkelbok eller avslutningbok.
Det får tiden utvisa, liksom vem som kapar hem statyett och prispengar, hela listan på nominerade för 2015 hittar man här.

Höstens första träff och boktitel

Först gick vi igenom sommarens läsning. Nej, det är inte riktigt sant, först av allt skålade vi i bubbel eftersom vår fina bokcirkel har hunnit bli hela fem år! Fem år av regelbundna träffar och fem år av läsning och givande bokdiskussioner. Det är fina grejer det!
När bubblet var urdrucket, då pratade vi avslutningsböcker, dvs böcker vi fick av varandra vid sommar- eller julavslutningar. De s.k. avslutningsböckerna står det boksystrarna fritt att berätta om när man hinner med att läsa dessa.

Petra hade hunnit läsa flera avslutningstitlar och inledde.
Systerland tyckte jag var bra, väldigt bra. Passade mig bättre än Sittenfelds bok Presidentens hustru. Petra berättade om bokens innehåll och sammanfattade sina intryck av boken.
- Jag tycker att hon reder ut det där med det övernaturligt riktigt bra... och så var det bra tidsmarkörer från 80-talet.
Mary Jones historia av Boardy... den här tyckte jag om, en knäpp story! Att få för sig att beskriva om en tjänarinna från boken Skattkammarön, spännande!Boardy beskriver en viss klass, tidsperiod och sjöfolk.
Man tror man ska få reda på.... hm... ja... innan dess hinner det hända mycket. Den var jättebra!

Bodil hade läst In i labyrinten Eklund.
- Ah,  den var helt jättebra, så man bara ville läsaläsa, mycket psykologiskt, precis som jag gillar! Riktigt bra.
Jag har också läst Anna Karolina Stöld av babian, det är en deckare, nej det var inte en avslutningsbok... well... när jag började läsa tyckte jag att hennes språk var lite störigt... liksom hennes jargong, lite tillgjort men nåja, okej, överraskande bra ändå.
Glömde bort det där lite grabbiga när man läste, boken har visst fått kritik för det och slutet blev lite snöpligt. 

Ingrid hade fått en titel av Holst vilken hon tog tid att läsa.
- Mmm, den här titeln innehåller så väldigt mycket , tur det var sommar för den här tog tid att läsa, men det fick ta sin tid. En berättelse om författarens pappa.

Åsa hade läst Konsten att höra hjärtslag av Sendker.
- Det här var en lättläst bok, en fin och varm kärleksberättelse som tilldrar sig i Burma. En annorlunda miljö, det är själva kärlekshistorien som är i centrum. Dottern som berättar, det handlar om hennes pappa som söker upp sin ungdomskärlek. Lättläst som sagt men satte inga djupare spår.

Därpå var det dags för kvällens bok; Beckomberga - ode till min familj av Stridsberg och här kommer ett axplock från kvällens röster.

Åsa: jag hade inte löst något av författaren tidigare, men jag kände mig nyfiken, jag läste den snabbt, det finns en drömsk stämning i boken, egentligen väldigt märkligt alltihop, udda personer, ändå... Jag tyckte den var..... hmmm väldigt fint berättad. Framför allt berättelsen om Olof var fin, intressant med fakta om Beckomberga. Jag tyckte om den, kan tänka mig att läsa mer av henne.

Pernilla: Jag bara älskad den här boken, den var jättebra, lätt i språket, stämningen som du säger, egentligen ett sorgligt kapitel i svensk historia.... började med Olof... Den här mannen skulle aldrig behövt lämna sin trygga miljö... Funderade mycket på vad var det som drog henne, huvudpersonen dit... till Beckomberga, vad hade hon i sitt liv egentligen... konstig relation med sin mamma.
Och som jag led hur Jackie drogs till Paul.
Bra utan att bli tung trots det tunga ämnet.

Bodil: inte heller jag har läst något av Stridsberg tidigare... jag tyckte också att det var bra beskrivningar, ni vet, jag tycker ju om när det finns en karaktär man får följa men emellanåt tappade jag lite greppet, det måste erkännas.
Jag trodde att det skulle vara mer om festerna, hur kunde det fortgå.... men som sagt.. lättläst. Handlade mycket om relationer och in förlängningen hur Jackie var i sitt förhållande till sitt barn.

Beth: jag kunde inte låta bli att tänka på vad som var "sant" eller vad som bygger på verklighetsbaserade händelser, kunde inte sluta tänka på det.
Funderade på varför han läkaren kunde ta med sig sina patienter på festerna,  hur han ut diskuterade festerna, var det för att "visa" upp sina patienter eller tyckte han om att umgås med dem... känns som det sistnämnda...

Ingrid: håller med er andra... det fastnade i mig, vem som sa det i boken? Hur han sitter och berättar om att man som patient har ett ständigt hot om att man som patient kunde bli bältad. Ständigt levde med det hotet, när personal tar sig mandatet att bestämma.... 
Jag tyckte boken var bra!

Petra: mmm, jag tyckte också den var bra, den flöt på fast det är ett tungt ämne, drömska scender... ag funderar mycket på den här relationen som Jackie har med mannen... och så förstås den konstiga läkaren och festerna..... funderar mycket på de här stora institutionerna.. Hur platserna fylldes på... 


Boksystrarnas betyg blev;
Ingrid 3
Petra 3+
Beth 3
Åsa 3
Bodil 3 
Pernilla 4+

torsdag 8 oktober 2015

Grattis!

Häpp! Då vet vi vem som får Nobelpriset i litteratur 2015! Svetlana Aleksijevitj! Har vi inte läst i bokcirkeln - än.
Dags för bubbel igen!

tisdag 6 oktober 2015

Bubbel i september!


Hurra för alla Boksystrar i Kära boksyster! Och hurra för vår bokcirkel, nu har den fyllt hela fem år.
Det firades med bubbel och bok (det låg bra i munnen det där, vi kanske borde ha en ny stadga i cirkeln som anbefaller bubbel lite oftare??) hos en av boksystrarna.
Eftersom det var första träffen efter sommaren var det mycket förutom bok som skulle avhandlas.
Boken som diskuterades var Beckomberga av Stridsberg och delar av boksystrarnas tyckande kommer att inom kort presenteras här.
I afton är det emellertid för All inclusive av Gunnarsson - och boksystrarna testar att samlas redan kl. 18.00. Om ytterligare fem år kanske vi måste träffas ännu tidigare för att vi har så mycket att prata om och är så trötta i våra arbetsveckor.
Trötta eller ej; bokcirkelträffarna är injektioner av energi.