Yarden

Så är vi framme vid vårens sista boksysterträff och där fick kvällens värdinna börja med att redovisa sin julklappsbok; Kärleken till Frank som enligt boksyster Å var en otroligt bra bok – en läsupplevelse. Å berättade kortfattat om handligen som är förlagd till 1900-talets början. En komplicerad kärlekshistoria med stor uppoffring för den kvinnliga huvudpersonen. Ett hett sommarbokstips till övriga boksystrar!!!!


Till denna träff var det Yarden av Kristian Lundberg som boksystrarna läst. Någon i sällskapet hade fått dispens att avstå då studierna sugit precis all kraft!!!! Men snart därpå fick vi alla ta del av en bokrapport via mejl - bra gjort!!! Här följer uppfångade kommentarer från vår bokdiskussion.

• På många vis en bakvänd klassresa, hade önskat läsa mer om hans barndom, trodde det skulle bli mer av det. Klart läsvärd men inte så fantastiskt bra. Utelämnande men en känsla av att han överdrev emellanåt…
•  Ganska deprimerande… uppfattade den som trög emellanåt och intressant i vissa delar. Helt klart en annorlunda värld som man inte kunde undgå att bli berörd av. Otroliga saker som händer….
• Arggh, jag har börjat i den här 4 gånger! FYRA! Ointressant men jag trodde jag skulle få mera…. Vill ha förklaringar och fick ingen kläm på berättelsen… men beskrivningen av barnfattigdomen berörde så klart!!!
• När jag bläddrade tillbaka blev den ändå lite bättre… Barnfattigdomen är ju verklighet för många barn… men den fångade en inte riktigt som läsare.. nja, den var så där…
• Jag tycker den var bra på ett annorlunda sätt, gillade hans språk, den var skön att läsa, väldigt lättläst och jag läste den lite uppdelat… man måste försätta sig i en viss stämning för att läsa den… helt klart barnfattigdomen som berörde starkt… och på tal om klassresa; varför gör han denna klassresa? Och arvet får ju ingen förklaring! Störde mig på att jag inte fick något sammanhang kring det som beskrevs som en klassresa… jobbigt tema men upplevde det inte som deprimerande men vilket tragiskt öde.
•  Stark berättelse man börjar undra vem han är, vad har han för bakgrund? Bra när han gör nedslag och man får lära känna människorna runt omkring, men det blir hela tiden så flyktigt. Både bokens svaghet och styrka märkligt nog. Man vill veta mer men formatet tillåter inte det. Det är liksom inte meningen.

 Snart kom vi att diskutera märkliga jobb och miserabla arbetsförhållanden… och till sist frågan; skulle man rekommendera boken? Hmmm, jo, den väcker ju diskussion – det finns mycket att tala om.

Avslutningsvis summerade vi vad vi läst detta första år med bokcirkeln. Vi kunde konstatera att blandningen har det inte varit något fel på!!! Roliga diskussioner och olika infallsvinklar.
Böcker man talar om får ett nytt liv.

Bergets döttrar

Noteringar från en bokträff i maj då systrarna hade läst Bergets döttrar av Anna Jörgensdotter.

Här hade vi en berättelse med klart kvinnofokus även om det självfallet figurerar män i berättelsen.

Vad tyckte då boksystrarna?
Kvällens värdinna fick inleda som tyckte det var intressant att bli påmind om misären, bra språk och så finns det finns en trovärdighet i berättelsen. Bra när det är många personer att följa.

Lättläst utropade en annan boksyster. Det tysta och det karga kommer fram väl och författaren är duktig på att skildra något som är ”förr i tiden” men egentligen inte så förfärligt långt tillbaka i tiden. En av deltagarna pekade på de olika relationerna i romanen; både det som sägs och så allt det som aldrig blir sagt… här kunde läsaren göra egna kopplingar till sin egen familj. Känslan av att man strävar på är stark i boken, vi diskuterade den sociala kontrollen och så en snabb jämförelse med dagens samhälle där det ska vara lycka hela tiden till 100 % - är det ett nutida påfund? Här var det lätt att komma in på intressanta stickspår.

Från ett annat håll kom upplevelsen att boken var lite trög…och att man funderade mycket på hur männen beskrivs och att de var så mycket mer fria att göra vad de ville, att flera av männen i romanen genomgår en slags förvandling där deras personligheter tar sig mer otäcka, elaka former.

En boksyster uttryckte sitt gillande över romaner i allmänhet som utspelar sig i en annan tid och det blev ett samstämmigt hummande av gillande.

Nog var det många händelser och karaktärer som satte spår inflikade ytterligare en boksyster, romanen som helhet gav många bilder och händelser att fundera över under läsningen. Just det sociala arvet, den lågmälda beskrivningen av den ständigt närvarande sociala kontrollen och det karga som präglade de olika personerna var romanens stora behållning. Lägg också till en annan av romanens styrka: att beskriva det som aldrig blir sagt.

Så bjöds det (förutom god mat och sötsaker) på högläsning! En av deltagarna läste högt ur romanen… så bra – det borde vi göra oftare….