Frukost!

Boksystrarna väljer att testa något av en klassiker; Frukost på Tiffanys av Truman Capote blev vald till årets sista bok. En diskussion om vad som egentligen är en klassiker var också på sin plats. Och vad skiljer en klassiker från en generationsroman? Det inledde boksystrarnas bokdiskussion denna gång och Beth kunde förstås inte låta bli att tjata lite om vem Capote var så alla fick ta del av författarfakta.

Njaaa, inledde Ingrid. Inte det sämsta men inte heller det bästa - jag är lite tveksam menade Ingrid till valet av bok.
Bodil fortsatte; jovisst klassiskt men kändes lite töntigt, "ung flicka som förhäxar män" - yada yada liksom.
Men det blev ju intressant när maken dök upp, menade Åsa. Det var ju mycket festande och ytligt men när man fick mer om Holly och hennes bakgrund blev det riktigt intressant. Det är en bra bok och jag tycker det är kul att ha läst den.

Jorå, tyckte Pernilla. Det var väl inget fel på den här, den håller. Lite lätt och luftig kanske... man kommer inte under ytan. Men Ljungs (Susanne Ljung har skrivit ett förord i pocketutgåvan) förord var intressant och gav en bra bakgrund. Och det är som alltid intressant att se hur kvinnor har skildrats och hur Capote förändrar det i denna bok. Roligt att ha läst den men den gjorde inga större intryck.
Beth var däremot nästan lyrisk över boken.
- Jag ser ett 40-talets New York fram för mig och tycker istället att Capote ger som intressanta instick med miljöbeskrivningar som man till förstone nästan inte märker. Men det skapar stämning och jag gillar det. Beth fortsatte; jag gillar storyn och jag blev överraskad av hur berättelsen, jag hade innan läsningen en helt annan bild av vad den skulle handla om.
Jag tror jag har präglats av Audrey Hepburn och bilder från filmen trots att jag ännu inte har sett filmen. Men jag trodde att den skulle handla om något helt annat, därför blev läsningen nästan ännu mer intressant.
Petra instämde, en intressant karaktär - helt klart annorlunda kvinnoskildring.
Holly är ju en knepig som person, hur hon försöker ta sig vidare från sin kassa situation. Och hennes starka band till sin bror var spännande. Man får inte veta så mycket om henne men ändå hinner mycket hända. Jag blev förvånad av att den kändes så kort!

Vi kom att prata om språket och förundrades över att vi upplevt det rätt olika, möjligen påverkades det av att vi läst olika utgåvor med olika översättningar!
Det är ju ett rätt avskalat språk tyckte Petra medan Bodil upplevt det nästintill som lite för torrt och saknade beskrivningar.
Huruvida man lärde känna Holly eller ej fanns också anledning att diskutera.
Hon ger ju ett naivt intryck menade Petra, fast hon är ju inte det. Nä, hon är riktigt slipad fyllde någon i.

Innan vi hade vår traditionsenliga julboksutdelning gjorde vi en snabb sammanfattning; nåå gillar vi Frukost på Tiffanys? Den hamnar mitt emellan menade någon
Ja, jag säger Gilla sa Petra. Jag med - den är bra tyckte Beth. Och från att från början inte trott att det skulle finnas något att prata om blev man överraskad - det fanns saker som fick en att tänka till avrundade Åsa.
Sugna på att se filmen var flera - något för jullediga dagar kanske? Ja, förutom att läsa nästa bok och julboken förstås!