tisdag 28 maj 2013

Det här med parallellhandlingar.... och Jellicoe Road

Snart dags för bokcirkelträff och här står ingenstans om vad Kära boksyster tyckte om förra boken som lästes; Jellicoe Road men nu så.... kommer det här!
Man kan fråga sig om Kära boksyster är en bokcirkel som gnälligt dissar det av många läsare högt prisade titlar? Det ska vi väl ändå inte tro, men den så av bokcirklar uppskattade Igelkottens elegans föll inte Kära boksyster på läppen och det är lika bra att avslöja redan nu att den lika uppskattade Jellicoe Road inte gick hem i detta läsande sällskap.
Varför inte? Här är ett axplock om vad som sades den där vårkvällen....

Beth börjar med att konstatera att hon hade förväntningar på den här boken.
- Nu minns jag inte vad jag hade för tankar men jag är förvånad över att jag inte gick igång på boken. Jag brukar verkligen gilla skildringar från internatskolemiljö, no matter what. Men här känns berättelsen tillkrånglad på ett sätt som jag inte får koll på.
Ingrid: Ja, den här skulle jag aldrig komma på att läsa själv men som jag sagt förut.... det är ju bara bra att man testar... Kändes som jag liksom "kände igen" berättelsen och jag tyckte faktiskt att det var lite jobbigt med de dubbla berättelserna.
Vi är flera i sällskapet som känner likadant, det här med parallellhandlingar upplevdes som krångligt.
Vad är detta? Har vi gått och blivit (gaggiga?!) läsare som inte fixar en rejäl parallellhandling?
Nä, så kan det väl ändå inte förhålla sig, det måste bero på hur en parallellhandling läggs upp, tycker sällskapets sekreterare att vi säger.

Men Bodil tar bladet från munnen... Jag tyckte den var dålig, jag fick inget grepp om handlingen, den kändes faktiskt lite förutsägbar även om den tog sig i slutet...
Åsa instämmer;  Mmm, jag fick ingenting att stämma i läsandet, jag tyckte att det var tråkigt att läsa om det där gängbråket. Kändes som jag saknade en vettig handling och började ana olika kopplingar och jo, visst blev det lite spännande mot slutet.
Hm, kanske inte dålig men ingen höjdare. Är den kanske roligare för ungdomar?

Petra fortsatte; den här gången läste jag bokcirkelboken långt i förväg och jag hade svårt att hålla isär karaktärerna, tog tid att läsa, kändes som det var de sista 100 sidorna som berättelsen ramlade på. Jag vill lägga ifrån mig boken eftersom jag upplevde att jag inte kom in i den... Ett tag kände jag också att jag inte fick grepp om vilken tid den egentligen utspelar sig.

Jag saknar att relationerna inte får mer plats, relationsbanden beskrivs ju som starka men jag hakar upp mig på varför, jag känner inte att jag som läsare får chansen att förstår varför,  lite mer exempelvis om varför är t ex Hannah så viktig för Taylor hade varit intressant att läsa om, menade Bodil. Det går så fort förbi den delen.

Vi funderar vidare och plockar fram guldkornen i boken och då måste det bli skildringen av ungdomskärleken mellan Taylor och Jonah som är så bra skildrad.
Det finns också andra stråk i berättelsen som vi stannar till vid i vår diskussion; definitivt dygnen i storstaden när Taylor letar efter sin mamma och hennes barndom på sätt och vis kommer ifatt henne. Det är den här delen av boken som Kära boksystermedlemmarna finner som mest läsvärd i Jellicoe Road. Här är det trovärdigt skildrat, inga enkla förklaringar, inga "quick fix".
Det rådande spelet och rivaliteten mellan ungdomsgängen blir istället lite tröttsamt att ta del av.
Fast berättelsen kryddas med hemliga tunnlar, olyckor och ond bråd död så uteblir känslan av spänning. Det blandas in stickspår som inte känns så genomtänkta.

Bokens slut ger mig känslan av att allt ska fixas till i all hast, tycker Beth.
- Ja, det blir lite ytligt, fortsatte Bodil.

Är vi fel målgrupp? Nja - egentligen inte, det är dumt att låta sig hindras bara för att en bok skulle bli betraktad som "ungdomsbok".
Nä, det är bara att konstatera; boksystrarna fångas inte av Jellicoe Road trots att den är så laddad med kluriga parallellskeenden och spännande intrig.

-Nåja, vi får enas om att det var kul att läsa en australiensisk författare i alla fall, tycker Beth. Och därtill en ungdomsbok.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Detta är en av de bästa böckerna jag har läst, den må vara en aning komplicerad i början men desto bättre när alla bitar faller på plats i slutet. så välskriven och verkligen en underbar bok. Och angående vilken åldersgrupp den är riktad till så säger jag bara att den är till för alla. men alla har olika åsikter och jag respekterar era, men ett tips, desto mer man läser den, desto mer älskar man den.

MVH A

Kära boksyster sa...

A: kul att du hittat hit! Tycker som du att man inte ska fundera på vilken målgrupp men titeln fångade inte bokcirkeln denna gång. Jag hade kanske fel förväntningar, det var något där som skavde. Hmmm...det är det som är så spännande och kul med litteratur, man tycka så otroligt olika. En annan bok som hör hemma i nästan samma nisch är Pessl Fördjupade studier i katastroffysik. DEN är en av mina favoriter. :D